Sergels torg — Attraction in Stockholm

It was a good experience. I spent some enjoyable moments. were preoccupied by architectonic considerations, instead focusing on optimization of traffic flow.

In the city plan Helldén produced in 1946, the square, still named Sveaplatsen ("Swede Plaza"), was conceived as similar to the present square, but still remained an unarticulated modernistic concept. In this proposal, the square was centred on a rectangular open space furnished with trees, benches, and ponds; a space reached by subways stretching under the surrounding roundabout. During the 1950s, continuously increasing traffic loads made separating pedestrians and car traffic desirable, and several studies produced around 1955 focused on a lower level for pedestrians with cars on street-level with various openings to allow light down to the pedestrians.

Final proposal ----

The iconic triangular pattern of the pedestrian plaza. The hexagonal building, a 1990 coffeehouse (sv), was removed in 2004 in favor of a street level entrance to the metro station.The superellipse-shaped fountain

In 1957, a first official proposal presented a square virtually similar to the present; except that instead of the fountain there was an opening with tall trees and on the western side, where the flight of stairs is today, was a building standing on pillars. The Chamber of Commerce was critical of the concept, concluding pedestrians on a lower level would produce poor business sites, an analysis which would eventually prove correct. Their own proposal the following year, developed together with various authorities, reserved street-level to pedestrians while cars were confined below ground. This counter-proposal was however produced in only two months, which made it easy for opponents to pin-down its weaknesses (mostly a failure to leave enough space for the metro which was being constructed at this time). Nevertheless, Helldén's proposal failed to impress the city as well, and Helldén together with other hand-picked experts was therefore sent on a tour around Europe, including Coventry and London, to find a better solution. In Stuttgart they could conclude that having pedestrians on a lower level required escalators, and in Vienna the pedestrian underpass Opernpassage gave them the inspiration to replace the central open space at Sveaplatsen with a round restaurant with glass walls, an aesthetic device intended to give the square an architectonic dignity

This newly introduced centre-piece resulted in a proposal for a fountain with a monument above it. For the shape of this fountain, Helldén consulted his friend, the mathematician and artist Piet Hein, who in less than in a minute found a curve with a "continuously varying bending" and immediately named it the superllipse  Before presenting his final proposal in 1960, Helldén added the triangular pattern to the pedestrian plaza and the wide stairs on its western side.

A contest for the central monument in 1962 was won byEdvin Öhrström , with the 37 metre tall glass obelisk which was named Kristall - vertikal accent i glas och stål ("Crystal - vertical accent in glass and steel"). The sculpture, finally completed in 1974 and since haunted by technical problems, never was able to deliver the intended visual output and - quoting Hall - "thus adds itself to the many projects within the [reconstruction of central Stockholm] that didn't endure confrontation with reality." The artist favoured Helldén, Olle Bartelong started to work on a sculpture for the square in 1960 but never was invited to participate in...

Hey, no matter where you're coming from or who you're meeting in Stockholm, you'll always end up at this square. Everyone calls it "The Hole." It's always packed with people and there's always something going on, from protests to demonstrations to environmental rallies. It's the place to be for any kind of gathering, big or small. This is like the center of Stockholm for regular people, especially foreigners. You can also get to the high-speed electric trains, Pendeltåg, near the entrance to the Stockholm metro. Thank goodness the architects and city officials thought to put in a public toilet, even though it costs 10 seconds, which is about 1 Euro, to use it. But it's big and always clean. There are also a ton of shops and places to eat nearby. Oh, and there's a liquor store right next to the square. It's one of the few in Stockholm that's open until 8:00 p.m. on weekdays and from 10:00 a.m. to 3:00 p.m. on Saturdays. You know, in Sweden, you can only buy alcohol at Systembolaget stores, and most of them close at 7:00 p.m. I know, I know, there are always those people who know someone who knows someone else who sells alcohol without the tax, but I don't trust the quality of that stuff or where...

Sergels torg. Riktigt missnöjd och frustrerad. En plats som kanske borde vara stadens hjärta, men som snarare känns som något annat. Tunnelbanans röda, gröna och blå linjer möts här, som blodådror i en kropp. Och precis som i "Folkets torg", samlas här människor för att göra sina röster hörda. Röster som målas i rött, grönt och blått, ibland sammansmälta, men ibland inte.

Protesterna är lika högljudda som de är fyllda av starka politiska budskap. De kallar det "demokratins frihet". Men under ytan finns också annat – "motstånd" ekar, men med en annan ton. Här möts människor som vill förändra, men också människor som vill hävda sin egen sanning.

Från olika håll strömmar folkmassorna samman på torget, för att sedan tåga mot riksdagshuset och regeringsbyggnaden. Greta Thunbergs Fridays for Future, den stora västerländska klimatrevolutionen, har synts här – unga röster som fyller luften med hopp och krav. Samtidigt hörs konservativa röster, med religiösa uttryck som bär på vrede. Men frågan hänger i luften: tillåter religion egentligen detta? Eller borde man försöka vara god?

Det är inte bara vuxna som har svårt med osams. I lågstadierna märks det redan tidigt – barn som vägrar lyssna på lärarna och föräldrarna. När enstaka barn inte vill lyssna, så kan allting bli rätt igen. Men när grupper av barn reser sig och vägrar lyda, spårar det ur. De vill ha mer tablettid och vill ta bort "orrättvis" straff. Om lärarna inte vill det så händer det snart. Då låser lärarna in sig i små rum, rädda, medan barnen sjunger sånger om frihet och ett slut på "orättvis" behandling. Det är rena "barnupplysningen".

Men det är inte bara i skolans värld som oron växer. Från landets alla hörn – byar, städer, unga och gamla – strömmar människor ut på gatorna. Det liknar ett studentutspring, men är något annat. De tar sig in på tågstationerna och kliver på tåg till Stockholm utan att betala. De är övertygade om sin rätt till resan, och personalen som försöker upprätthålla ordningen knuffas bort.

Ombord på tågen är det trångt, fullproppade kupéerna fylls av sånger och rop, ett ljudhav av protestlust och uppror. Tågen rullar in i Stockholm, och när folkmassorna når Centralbron, gungar bron under deras kraftfulla framfart. När tågen anländer väller människor ut i ett stort utspring med krossade glas. Men det finns ingen som stoppar.

Torget delas upp i olika fraktioner. Ungdomskulturer med subkulturella ideal sluter sig samman. Vissa ropar om "jämlikhet mellan könen", andra hävdar att "kvinnor bör ha högre status än män". Några varnar för att "Sveriges säkerhet är hotad" och vrider bort sig från all vetenskap och ideologi. De ifrågasätter allt, till och med jordens form. Bland dem finns också therians – människor som tror sig vara djur i människokroppar, ofta katter. Konflikterna bryts ut mellan grupperna, oeniga över den "kosmiskt rättvisa" framtiden.

Folkmassorna driver vidare, in i riksdagen. Fridays for Future fortsätter sin kamp, men inga klara lösningar hörs. Glas och möbler regnar ner. Politiker gör en snabb PowerPoint för att hitta lösningar, men varje av dem tar upp sin telefon för att ringa den amerikanska ambassaden. De huttrar när de pratar. Hjälpen är på väg. Snart är det "ordning", men gröna lappar och glimrande metaller kommer nog att försvinna. Det görs ett lottval på mobilen. Vem som får åka med. Men systemet kraschar gång på gång. Medan demonstranternas sånger kan höras på avstånd.

Helikoptrar surrar över takåsarna. Soldaterna hånar. Några försvinner mot ett löfte om paradis i ett främmande land. Andra? Andra tänker efter: Vi lär oss mycket från...